Taflin.net

Världen är grym och livet är orättvist.
Hemska nyheter når mig och får mitt hjärta att skrika.
Jag tittar på mina flickor och inser att jag är lyckligt lottad.
Lyssnar på deras djupa andetag där de ligger och sover i sina sängar.
Snusar i deras ljusa kaluffser och pussar dem försiktigt försiktigt i pannan.
Kan för allt i världen inte föreställa mig ett liv utan dem.
Vill väcka dem för att aldrig mer skiljas från dem.
Älskade älskade barn – hoppas vi aldrig behöver skiljas åt.
Älskar er mest av allt!

Jag är sjukligt mörkrädd.
Igår kväll vid 22-tiden åkte jag mot Hassela för att möta upp familjen.
5 mil genom kolsvart skog var jobbigt för hjärtat.
Tankar som ”tänk om bilen slutar fungerar”, ”tänk om jag krockar med en älg och blir stående själv med en sjukt ilsken påkörd älg”, tänk om det ligger en mördare i baksätet”.
Varje gång jag la foten lite lätt på bromsen lyste bromsljuset i baktutan och jag blev lika rädd varje gång :-)
Men jag kom iallafall fram utan att stöta på varken elaka älgar och läskiga mördare.