Taflin.net

Plötsligt har jag fått ett monster här hemma.
Hon är som förbytt.
Mina stora, lugna prinsessa är en ulv i fårakläder, minst sagt!
Hon gastar och skriker, gormar och lever rövare.
Sparkar, kastar sten och säger osnälla saker till sina vänner.
Hennes vänner är på samma nivå – inte ett dugg bättre.
Jag känner inte igen henne och jag gillar inte hennes sätt att bete sig mot sina vänner.

I min blåögda värld tänkte jag att det måste vara ”de andra barnens” fel.
Inte skulle väl min Thea kunna bete sig så här?!
Herregud, hon som är så lugn och skötsam.
Det tog väl ungefär två och en halv minut och kliva ur min bubbla och inse fakta.
Hon är verkligen en ulv i fårakläder och inte ett dugg bättre än någon annan ”unge”.

Ikväll har vi haft samtal, både vi föräldrar och med barnen.
Det är inte ok att bete sig så här.
Man ska vara snäll mot varandra och våga säga ifrån när nån inte är snäll.
Det känns som att vi var tvungen att bryta deras beteende,
Hjälpa dem in på ett annat spår och påminna dem om vikten att respektera varandra.

Vi får väl se hur det utvecklar sig.
Jag vill ha en tjej som är stark och trygg,
Som vågar stå på sig och säga ifrån.
Jag vet att våra barn är det – men ibland måste de påminnas.
Få hjälp att bryta beteende och hamna på rätt bana igen.
För vad är det man säger:
”små barn, små bekymmer – stora barn, stora bekymmer!