Längdskidor
Är det ens en sport?
Premiärtur på nya längdskidorna idag.
Senaste turen var 1990 när jag gick i 6:an.
Dagens tur gick väl så där – eller faktiskt inte ens det.
1 km uppförs. Trodde jag skulle dö. Längtade efter nedförs.
Så kom nedförs. Trodde jag skulle kissa på mig. Livrädd.
Vet ni hur fort det går nedförs på ett par längdskidor?! Skulle tippa 250-knyck.
Och sen kom platten. Helt lagomt för mig. Man kan åka i eget tempo och bara mysa.
2,5 km blev det. Hade planerat 5 men insåg fort att jag måste öva mer.
Blev även stoppad av polisen på vägen hem. Bad mig blåsa.
Lite lagomt stencool blåste jag – inga problem.
Dock uppstod problem när han bad om körkortet – som låg hemma i husvagnen.
Försökte mig på en förklaring om träning och plånböcker i bilen som inte är bra om den ligger där och det blir inbrott, och identitethandling som blev stulen bla bla bla.
500 spänn i böter skulle det ha blivit men han hade en bra dag och skippade den boten.
Tack farbror polisen!
november 10th, 2012 at 19:57
Det bästa med att vara nybörjare är att man får en brant och fin förbättringskurva, så vänta du bara, några turer till i spåret så kommer du susa fram både uppförs och utförs och inse tjusningen med sporten :) Men kan hålla med, nerförsbackarna är lite läskiga i början när man är van vid stålkanter och betongskor. Se till att få lite tekniktips så snart som möjligt, några få enkla käpphästar är bra att ha med sig och gör åkningen roligare! Lycka till :)