Taflin.net

Första bilden på vår första dotter.
Vackraste Thea.

Fixade kyckling, ris och currysås till middag idag.
Maja säger; ”Mamma, du sitter bredvid kocken”
Jag: ”Men idag var det ju jag som hade lagat maten”
Maja: ”Jaa, men pappa är mycke bättre på att laga mat och jag
tyckte ändå inte om det här!”

Ärlighet vara längst!

Färglösa jag.
Totalt glanslös och alldeles svartvit.

En del av listan.

Denna vecka har vi inläsningsvecka inför kommande praktik på förlossningen.
Jag valde att stoppa in 3 arbetspass också.
Packade veckan proppfull helt enkelt.
Allt sprack i måndags när Maja var sjuk.
Idag var hon tillbaka på förskolan och inläsningen skulle starta.
Då hämtar vi hem en Thea med 39 graders feber.
jag kan ju plugga på söndag… kanske…

Min kärlek….

I tisdags var läkaren på vårdcentralen övertygad om vad det var för utslag Maja har.
Medaljongsjukan, fjällros eller pyteriasis rosea. Kär sjukdom har många namn.
Själv får den heta vad den vill – det bästa är att det är utslag som självläker inom 6-12 veckor
och kommer sen inte tillbaka :-)
Ingen var gladare än jag!!!!

Glädjen var dock kortvarig.
Bilder på Majsan skickades till hudjouren på sjukhuset som avskrev diagnosen direkt.
Å det verkar som att psoriasis ligger närmast till hand :-(
Vi ska nu smörja med starka corticonsalvor 1-2 veckor,
sen får vi komma och träffa huddoktorn live.

Ju mer jag läser om det ju jobbigare känns det.
Alla verkar tycka det är väldigt jobbig sjukdom som ofta hindrar deras sociala liv.
Jag vill ju bara få komma till hudmottagningen nu direkt – vill ha en diagnos.
Jag orkar inte vänta.
Önskar så att det bara är nått…. annat….

Vintern 2010/2011

Thea en vinterdag uppe i skidspåret här hemma på Alnö.

En del av listan.

Eftersom jag har vab:at idag så tänkte jag laga till nått riktigt kulinariskt.
Tänkte bli helt wild and cratzy och gå ifrån det här med pasta.
Vi äter ju annars pasta i alla möjliga olika former och färger.
Men idag tänkte jag koka potatis!

Blev överlycklig när jag hittade en påse potatis i kylen.
Funderade lite över när vi åt potatis sist…
spelar ingen roll tänkte jag – let´s go and cook some potatos!

Det var nog ett tag sen vi åt potatis sist…

I torsdags när jag kom hem från Umeå upptäckte vi några konstiga utslag på Maja.
Inte särskilt många, några få i pannan och några på ryggen.
Jag kände inte alls igenom dem.

På fredagen så ringde jag dsk på vårdcentralen som tyckte jag kunde komma förbi och visa upp dom.
Dsk kliade sig i huvudet och det gjorde också den andra dsk samt tre läkare.
Dom hade ingen aning om vad det kunde vara.
De nämnde Gutat psoriasis men tyckte att de var för få utslag samt att hon inte hade någon infektion eller feber.

I lördags när vi var på kräftskiva blev Maja jättedålig hos mormor och morfar.
Vi fick avbryta partjjandet för att åka och hämta hem en helt utslagen, ledsen och stekhet Mini-majs.
Hon låg i ett dygn sen var det som över.

Nu är hon frisk och pigg förutom att utslagen fortsätter att blåssa upp.
Numera är pannan full, börjar komma i övriga ansiktet.
Bakom öron och hårfästet samt några i hårbotten.
Åsså ryggen då förståss och en del på bålen.

Idag ringde jag dsk igen.
Vi måste ju få reda på vad det är.
Är det smittsamt? Kan hon gå på dagis?
Kommer vi att få vabba resten av våra liv nu????

11.30 ska vi dit igen.
Jag tror inte att de kommer att komma fram till nått.
Förhoppningsvis får vi en remiss upp på hud.
Vi får väl se, men håll tummarna för att det bara är nått konstigt virus.
Känner att jag kan klara mig utan nån psoriasis-historia.

Nu äntligen börjar det bli mörkt på kvällarna.
Då är det riktigt mycigt att få tända en massa ljus överallt i huset.

Vardagsrumsfönstret

Köksfönstret